KFUM i Helsingfors - Solhälla
Vår förenings verksamhet har alltid fokucerats under sommarmånaderna till föreningens pärla, "sommarstället" Solhälla, på Villinge, en av de större öarna i Helsingfors östra indreskärgård.
Läge/Kommun: HELSINGFORS Ö: VILLINGE, Södrasidan (HELSINKI SAARI: VILLINKI, eteläpuoli)
GPS Kordinater (System: WGS84)
N: 60 grader 15.304 minuter
Ö: 25 grader 11.515 minuter
På området finns nu 2 villor, 3 hus och 5 mindre byggnader samt 3 föredetta byggnader. Solhälla kan hyras ut enligt överenskommelse, men stället bokas främst för föreningens medlemmar med dess familjer och bekantta. Området är ganska stort och i dagens läge är vårt område det näst största privatägda område på Villinge efter Villinge gård och trafik.
| | Betäckningar på kartan: | | | | | 1 -
2 -
3 -
4 -
5 -
| Bastun/Bastukammaren (Sauna)
Nedrevillan (Ala-Huvila)
Panget (Ylä-Huvila)
Familjevillan (Perhe-Huvila)
Sportstugan
Röd punkt (Pun. piste) = WC | a -
b -
c -
d -
e -
f -
g - | Bryggan (Laituri)
Lidret (Liiteri)
Skottarkåken-Vaja
Iskällaren-Varasto
Vikberget
Godan
Flygan | h -
i -
j -
k -
l -
m -
| Sandstranden (Hiekkaranta)
Tvättstranden (Pesuranta)
Lilla Sportplanen
Kyrkan (Kirkko)
Lägret (Leirialue)
Fotbollsplanen
|
Sommarhemmets start
På 1920-talet fick föreningen två större donationer, den ena av kom.rådinnan Alice Borgström på 2.000 FIM som möjligjorde köpet på den första parcellen på Willinge, för det kommande sommarhemmet Solhälla, och år 1921 byggdes det första huset "Nedre villan" på Solhälla och sommarhemmet invigs sedan redan samma år, alltså den 22 maj 1921.
Den andra donationen senare möjligjorde att föreningen kunde köpa 24.000 m2 mera mark till Solhälla, år 1922, och samma år startade gosskolonin sin verksamhet som fortsatt ända fram till sommaren 1946. Också år 1944, under kriget, var sommarhemmet Solhälla stängt.
Lägerverksamheten återhämtade sig sakta men säkert år för år efter att gosskoloniverksamhetens slut och under 60- talet var Pojklägret så fullt att deltagarna enbart fick vara med halva sommaren för att så många som möjligt skulle kunna vara med.
Men redan i början av 70- talet började man märka förändringar i den svenska bosättningen inom Helsingfors. Många flyttade ut till förorterna och vägarna blev för långa för att komma in till ställen där avdelningarna hade varit aktiva. Det var främst på barn- och ungdomssidan detta märktes. Solhälla övergick till korta tema läger då även behovet av sommarplatser för barnen minskade på grund av den ökande välfärden med egna stugor.
|
