Del 1 (6)

Svenska KFUM i Helsingfors 100 år

Text: Bo Gammals

För en knapp vecka sedan blev jag påmind av vårt förbund om att skriva något om vår förenings 100:åriga historia. Till en början verkade uppgiften mer än svår då jag aldrig har studerat föreningens historia mera än som aktiv medlem sedan 1936. Men tacka vet jag tidigare generationers noggranna arbete för i vårt arkiv finns det inbundna årgångar av föreningens tidskrift under åren 1906-1954. Min korta skrivelse baserar sig främst på dessa tidskrifter.

Vår förening som till en början hette Svenskspråkiga KFUM i Helsingfors har egentligen två födelseår nämligen 1889 och 1906. År 1889 den 17 november samlas folk i Universitets Solennitetssal för att få information om iden bakom ett kommande KFUM. Varpå man startar en tvåspråkig verksamhet som pågår till år 1905 då man i slutet av december har ett konstituerande möte för bildandet av Svenskspråkiga KFUM i Helsingfors. Man tillsätter en interimsbestyrelse som består av direktör F.W. Sundwall, ordförande, fil.mag. H. Blomqvist, viceordförande, direktörsassistenten A.V. Toren, vicehäradshövding H. Öhman bokbindare A. Karstens, ledamöter samt studeranden B. Serenius sekreterare. Verksamheten börjar omedelbart från årsskiftet i lokaliteter vid Mikaelsgatan 2. Samma år byter man adress ytterligare 2 gånger först N. Esplanaden 31 och sedan till St. Robertsg. 6.

Föreningens tidning hette ända till 1910 Månadsbladet ur vilket framgår att åtminstone ansvaret för information även gällde svenskspråkig verksamhet i Borgå, Vasa, Jakobstad, Nykarleby, Gamlakarleby och Åbo.

Från början är verksamheten livlig även om vid startandet noteras endast 14 medlemmar. Man ordnar samkväm, basarer t.o.m. stenografikurser. Dessutom är en kör och en damkommitté verksam. Redan år 1907 riktar man sina blickar mot järnvägsmännen och inleder aktiv verksamhet med dem.

Åren 1909 – 1913 händer mycket. 1909 börjar GA (gossavdelning) verksamheten. 1910 upphör Månadsbladet och istället kommer Vårtecken ut, organ för KFUM och De Ungas Kristliga Föreningar i Finland. Samma år upptas scoutverksamhet på programmet. Men snabbt blir scoutverksamheten förbjuden av myndigheterna 1911, som tycker sig se något militaristiskt i scouting. Igen byter man adress till Annegatan 14.

Intressant är att man under dessa år har en ”resesekreterare” vilket betyder att man var väldigt utåtriktad och ville expandera verksamheten t.o.m. omnämns att man är aktiv bland ”stockflötare” i norr. Jultidningen Stjärnljus utkommer 1912 men 1913 är man igen i flyttningsbestyr och ändrar adress till Ludviksgatan 5. År 1914 är även värt att notera. Man blir intresserad av vad som händer i andra länder och reser bl.a. till Tyskland och Danmark.

Två större donationer emottages, den ena av kom.rådinnan Alice Borgström på 2.000 FIM som gör det möjligt att köpa den första parcellen på Willinge för det kommande sommarhemmet Solhälla. Den andra av kyrkoherdskan Anna Kajanus som donerar sin avlidne mans bibliotek.

Under alla de gångna åren samt alla efterföljande återkommer regelbundet KFUM:s Internationella bönevecka.

1917 är ett märkesår, scoutverksamheten återupptas och vid första anmälningen var det 104 som anmälde sig och 10 dagar senare var kårmedlemmarna redan 225. Det är orostider som synbarligen är orsaken till att man firar tre julfester, för HA (huvudavdelningen), YA (ynglingaavdelningen) samt GA (gossavdelningen). Adressen är nu Georgsgatan 10 D.

1918 är verksamheten lite nere bl.a. arbetar ej alls YA men redan följande år blir det vind i seglen. Det har varit svårt att få sekreterarna att hållas och nu besluter man att övergå till anställd sekreterare vilket sedan pågår långt in på 1960-talet. Under 1920-talet händer även mycket. 1921 Byggs den s.k. Nedre villan på Solhälla och sommarhemmet invigs den 22 maj 1921. År 1922 köps 24.000 m2 mera mark till Solhälla, och gosskolonin startade sin verksamhet som fortsatt ända fram till sommaren 1946.

År 1922 flyttar vi äntligen till Elisabetsgatan 27 som idag fortfarande är vår adress. Hela senare delen av 20- talet präglas av livlig verksamhet, man noterar 334 medlemmar. Nu består verksamheten av HA, GA, YA, Scouter, Sångkör och till allt detta börjar idrotten göra sitt intåg. Man bildar en Idrottskommitté och friidrott samt gymnastik står på programmet.

Under början av 30- talet utvidgas verksamheten till andra stadsdelar. Vi hittar GA och YA på Sturegatan, Elisabetsgatan och Annegatan Verksamheten verkligen blomstrar på alla håll. Utöver de tidigare verksamhetsformer kommer en egen orkester med in i bilden.

Men var finns den glädje som varar för evigt. I Vårtecken 1/1940 läser man att Michael Taubert sekr. 1934-37 har fallit på ärans fält. Och tyvärr skall han följas av flera andra under perioden 1939-44. Det är ett femtontal medlemmar som stupar under våra senaste krig. Trots kriget fortsätter verksamheten. Vi noterar att år 1944 har HA 118 medlemmar, Vallgårds kamratklubb 18 medlemmar, YA 67 medlemmar, GA 154 medlemmar och Scouterna 102 medlemmar. Om Solhälla berättas kort att sommarhemmet var stängt.

Men omedelbart efter kriget blir det livligt igen. Ny GA på Bangatan grundas. Föreningen går med i Handbollsförbundet Scouterna noterar 3 avdelningar, 3 VU flockar, och en VS- (vandrarscout) avdelning som även skall ta sjöscouting på programmet.

År 1946 börjar Kyrkobrödraversamheten. På ungdomssidan blir det nytt inslag med KFUK samarbete. Det är sista sommaren som gosskolonin är öppen. Nordiska kontakter upptas med besök till Sparrevikslägret i Sverige.

Med endast en liten notis att kårchefsbyte har skett noterar man en rätt så stor händelse då en stor del av kårens ledare avgår för att bilda en egen kår som idag heter Sjöscoutkåren Seaboys.

Mot slutet av 40- talet är det faktiskt livligt på idrottsfronten, det är gymnastik, friidrott, fotboll, handboll och bordtennis med många lag i olika disciplinerna. Hela 1950 och 1960 talet präglas dock av optimism i alla avdelningar. Pojklägret är så fullt att deltagarna enbart får vara halva sommarn för att så många som möjligt skall få vara med. 1949 är föreningen även med och firar KFUM-rörelsens 60-årsjubileum med rikets president J.K. Paasikivi som inbjuden gäst.

I början av 70- talet börjar man märka förändringar i den svenska bosättningen i Helsingfors. Många har flyttat ut till förorterna och vägarna blir för långa att komma in till ställen där avdelningarna hade varit aktiva. Det är främst på barn- och ungdomssidan det märks. Solhälla går över till korta tema läger då även behovet av sommarplatser för barnen har minskat på grund av den ökande välfärden med egna stugor. Denna utveckling har ju inte avstannat men trots det har vi idag HA- avdelning på Elisbatsgatan och 3 korgbollslag som tränar i Malm samt sommarhemmet Solhälla som är öppet för medlemmar och kan även beställas av andra organisationer.

KFUM - 100 år, firades genom att Solhälla höll som tema KFUM - 100 år, och korgbollssektionen genomförde en turnering med andra KFUM-NMKY lag och HA firade sin traditionella julfest på den traditionella 28 december dagen på Restaurang Artur, Berggatan i Helsingfors, en plats där många jubileer och fester har firats av vår förening.